Allt fler människor i Sverige kommer ut som transperson, vilket speglas i statistiken genom att allt fler remitteras till könsidentitetsutredningar. För en del handlar en sådan utredning om att få samtalskontakt med specialiserad personal, som kan hjälpa till att reda ut tankar och känslor. För en del handlar det om att få tillgång till könsbekräftande vård som kirurgi eller hormonell behandling. För den del handlar det om att få möjlighet att byta juridiskt kön.
Vad beror det på att allt fler remitteras till könsidentitetsutredningar? I media figurerar den felaktiga slutsatsen att transidentitet är en trend som särskilt sköra personer dras in i, och röster höjs just nu för att begränsa tillgängligheten till könsbekräftande vård.
Sanningen är att trans långt ifrån är en trend – tvärt om har det i alla tider, i alla samhällen funnits transpersoner. Faktum är att många kulturer har haft (och en del har fortfarande) helt andra sätt att kategorisera kön än i enbart ”män” och ”kvinnor”.
Att allt fler kommer ut som trans beror helt enkelt på att stigmat har blivit lite, lite mindre. Tack vare transrörelsens politiska kamp har transpersoner blivit allt synligare, och i små steg fått allt fler rättigheter. Detta gör att allt fler vågar söka kontakt med vården.
Men vägen till ett samhälle där transpersoner kan leva i trygghet och frihet är fortfarande lång. Transpersoner utsätts oftare än andra för våld och diskriminering. Detta leder i sin tur till ökad psykisk ohälsa. Det finns idag ingen statistik kring hur många transpersoner som tar sitt liv, men det finns statistik kring självmordstankar och självmordsförsök, och de siffrorna är chockerande. Enligt Folkhälsomyndightens undersökning (2015) har 36% övervägt att ta sitt liv – att jämföra med 6% bland övriga befolkningen.
Att tas på allvar och bli lyssnad på. Att slippa svara på kränkande frågor. Att bli bemött med kunskap. Att slippa årslånga väntetider. Detta är något som är viktigt för alla som söker vård, men naturligtvis särskilt viktigt för en redan väldigt utsatt grupp. Tyvärr brister detta idag för transpersoner som söker vård. Därför lämnar Feministiskt initiativ Gotland nu in två motioner till regionfullmäktige som handlar om att göra vården för transpersoner på Gotland mer tillgänglig och inkluderande. För att citera ett uttalande från Amnesty International Sverige från april 2019: ”Transvården behöver förbättras, inte begränsas!”
Elin Bååth, ledamot hälso- och sjukvårdsnämnden
Torun Ström, ledamot regionfullmäktige
Gubb Marit Stigson, ersättare regionstyrelsen
