Skolan måste vara en trygg plats för alla barn och studerande. Trygghet är själva grunden för att någon form av lärande ska kunna äga rum. Men hur skapas trygghet i skolan?
Skolverket gav 2009 ut rapporten Diskriminerad, trakasserad, kränkt? — en redovisning av det regeringsuppdrag som handlade om att undersöka den otrygghet som många upplever i skolan. Där slår man fast att “själva grunden till att diskriminering, trakasserier och kränkningar uppstår kan kopplas till normer som finns i skolan.”
Normer, alltså. Idéer om vad som anses normalt respektive onormalt. Normer om kön, sexualitet, etnicitet, funktionalitet, religion och mycket annat. Den som bryter mot en — eller ännu hellre flera — av dessa normer löper mycket hög risk för att utsättas för kränkningar.
Enda lösningen på detta, menar Skolverket i rapporten, är att lärare utbildas i normkritisk pedagogik. Regeringen uppmanas att föra in ett normkritiskt perspektiv i lärarutbildningarnas examensmål, och alla kommunala huvudmän uppmanas att se till att alla yrkesverksamma lärare utbildas i normkritik.
Normkritisk pedagogik är ett perspektiv som pedagogen låter genomsyra hela sin verksamhet. Det går framför allt ut på två saker. För det första att tillsammans med de de studerande synliggöra och granska de normer som hela tiden finns runt omkring oss. Det kan till exempel innebära att man funderar över hur det kommer sig att det är så få kvinnor i historieboken. För att kunna föra sådana samtal behöver lärare kunskap om hur normer formas, samt redskap för att göra maktanalyser.
Men parallellt med att avslöja normerna behöver läraren arbeta för att i sin undervisning synliggöra de grupper som vanligtvis osynliggörs, och däremot motverkat uppfattningen om dem som ”onormala”. När man talar om familjer behöver fler familjekonstellationer än kärnfamiljen ingå som en naturlig del. När man talar om Sveriges historia behöver samernas historia ha en självklar plats — inte som ett exotiskt tillägg utan som en del av undervisningen som vilken annan som helst.
För att kunna förverkliga detta behöver lärare — precis som Skolverket påpekar — ges utbildning, verktyg, och möjlighet att diskutera dessa frågor. Vi uppmanar Region Gotland att ta Skolverkets direktiv på allvar, genom att upprätta en genomgripande plan för hur det normkritiska perspektivet ska lyftas in i verksamheterna, genom långsiktig och löpande fortbildning för all pedagogisk personal.